22 jan. 2012

Home sweet home - The land of IKEA

Jag har varit hemma en sväng! Eller, så nära man kan komma iaf - IKEA :) Jag var nämligen lite ledig så jag tog med pojkvännen upp till NC för att hälsa på Jordana & Suppe lite. Det var underbart kul! Vi tog en långpromenad i skogen och spelade Blitz och Mexican train. Jag kände mig som hemma igen, men som om det inte var nog tog vi en sväng förbi IKEA i Charlotte på vägen hem. Det blev köttbullar till lunch och jag bad om extra mycket lingonsylt och drack flädersaft :) Kände mig lite som ett barn. Pojkvännen hade aldrig varit på nåt IKEA förut, men han älskade det - stort plus i kanten ;) Jag fick förklara "Småland" för honom när vi gick in. "It's a play on words, you see...". Vi var båda lite ledsna över att vi hade så lite att gå omkring - jag var tvungen att hinna hem till jobbet på kvällen. Men det var nog lika bra, då kunde jag inte spendera pengar som jag inte har. Jag var dock väldigt besviken över att varken kunna köpa Bilar, Marabou eller nåt annat riktigt svenskt godis... 

Idag har besökt en ny kyrka. De träffas på ett fik i Downtown. Jag hade på känn att den skulle vara bra redan när jag först hörde talas om den och det var den. Den är på många sätt motsatsen till den kyrka jag har gått till lite. Den var väldigt liten och väldigt personlig. Folk tog kontakt med mig på en gång. De känns redan som potentiella vänner.

Jag är för övrigt numera deltidsanställd på Macy's, istället för säsongsanställd som inte vet när säsongen tar slut. Tydligen hade min anställning redan ändrats för ett tag sen, men jag fick inte reda på det förrän häromdagen.

Ju längre mitt hår blir, desto yngre ser jag ut... Good or bad?


17 jan. 2012

Variety in socializing

Senaste veckan var en socialt varierad vecka. Jag fick finbesök av gamla vänner hemifrån, Jordana & Suppe! :) Det var otroligt trevligt. Det är skönt att hänga med folk man känner väl. Man är liksom avslappnad och glad på ett annat sätt.

Dagen efter hade jag en heldag ledig för mig själv och såg att ett mysigt fik jag gillar i downtown skulle ha filmkväll. Jag är vanligtvis inte den och gillar att göra saker själv eftersom jag föredrar att dela upplevelser med andra, men tills jag har fler folk att dela upplevelser med måste jag bli en sån som hittar på saker själv. Så ut på filmkväll blev det! Det visade sig vara gruppen OccupyGreenville som var värd för filmkvällen. Om nån har följt Occupy Wallstreet rörelsen och dess utbredande i USA, så har ni en idé om vad de står för. Jag har inte följt det så noga, men de är i varje fall missnöjda med det amerikanska kapitalistiska systemet. De visade "Capitalism: A love story" av Michael Moore, med diskussion efteråt. Det blev en otippad och intressant kväll och jag är glad att jag åkte dit. Jag är både stolt över att jag gick ut själv och att jag hittade ut ur stan själv. Visade sig att jag kan lita på mitt lokalsinne även i bil.

I söndags åkte jag ner till downtown med en kollega efter jobbet och tog en fika. Hon och jag är väldigt olika varandra, till exempel är hon ex-militär som saknar tjänsten, medan jag är pacifist. Men det var trevligt ändå.

Och sist men inte minst har jag idag Skypat med fyra olika personer. Så socialt varierande som sagt.

De ger mig fortfarande timmar på Macy's, trots att de flesta andra "säsongsarbetare" fått sluta. Jag har ansökt om att få en "riktig" anställning men väntar på att hörea nåt mer om det. Jag borde söka andra jobb också.




6 jan. 2012

Into the new year

Jag kan inte låta bli att reflektera över det gångna året. Det har varit ett speciellt år för mig. Ett känslomässigt omtumlande år. Jag tror jag har gråtit mer det här året än något annat år (med småbarnsåren undantaget kanske, jag minns inte). Mitt självförtroende har skakats och mitt hjärta har smärtat av osäkerhet, rädsla och längtan. Jag har blivit stärkt, uppmuntrad och älskad. Jag har fått stärka, uppmuntra och älska. Jag har glatt mig över mycket och fått göra otroliga upplevelser. Jag har fått bygga nya vänskaper och fördjupa relationer. Jag har rest och flyttat, renoverat, rest och flyttat igen. Jag har upptäckt sidor hos mig själv jag inte var fullt medveten om och jag håller fortfarande på att reda ut och förstå saker om mig själv. Men det var ett bra år, ett lärorikt år. Jag har varit rädd och modig, ledsen och glad. Jag har kastat mig ut i osäkerheten och varit tvungen att lära mig lita. Jag har fått känna att jag lever. Jag har vuxit. Och Gud har tagit otroligt god hand om mig!

Sista veckan på 2011 fylldes av mycket jobb och en del mys. Det var som vanligt för varmt för att man skulle tro på att det var vinter och nyår, men jag klagar inte. Jag får mycket solljus och önskar hela tiden att jag spenderade mer tid utomhus! Nyårsafton spenderades i mycket gott sällskap på Avett Brothers konsert som var otroligt bra!

Det nya året började med att jag träffade ännu en svensk kund på jobbet! Denna svenska skulle också skicka paket till Sverige, varpå jag så klart meddelar (på svenska) att jag är Svensk. Hon bara stod och gapade en stund tills jag bytte tillbaka till Engelska och frågade om inte hon talade svenska (jag hörde minsann en lätt antydan till det när hon talade engelska nämligen). Jodå, det gjorde hon och pratade därpå glatt på. Hon berättade att det finns en liten men tapper svenskgrupp här i Greenville. De firar svenska högtider ihop och pratar svengelska osv. Jag skulle vara den yngsta medlemmen men hon ville absolut att jag skulle vara med så vi bytte kontaktuppgifter. Rolig start på 2012! :)

Första vecka på det nya året har varit rätt soft, men jag har också jobbat en del. Igår jobbade jag natt med inventering... Det var inte lika illa som jag befarade och det gick bra att jobba idag efter det också. Det verkar som om de gillar mig på jobbet för jag är kvar medan många av dem som jobbade tillfälligt under Thankgiving och jul inte längre är det. Jag finns på en lista över de som vill bli tillsvidare anställda och jag får fortfarande timmar. Så jag tror att det bådar gott. Hoppas.

Den här veckan har jag kört alldeles själv på sexfilig väg i rusningstrafik i Atlanta, GA, och det gick alldeles bra!